Neas dag
Långfredag
Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata utanför Jerusalem. Dagen är i Sverige en allmän helgdag och infaller fredagen närmast före påskdagen.
Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet.
Finland [redigera]
Liksom i Sverige var de flesta offentliga nöjestillställningar tidigare förbjudna på långfredagen. Förbudet avskaffades den 1 september 1999, då lagen om offentliga nöjestillställningar upphävdes.[källa behövs]
Åland [redigera]
På Åland avskaffades nöjesförbudet den 1 juni 2010, då landskapslagen om offentliga nöjestillställningar[1] upphävdes. Förbudet hade då inte tillämpats på senare år.
Republiken Irland [redigera]
Republiken Irland förbjuder försäljning av alkoholdrycker på långfredagen, precis som på juldagen. Många reser då till Nordirland för att köpa detta.[källa behövs]
Oj vad veckan sprinnger i väg
Häxan antogs fara till Blåkulla på en kvast, gren eller någon form av vardagligt redskap, eller på till exempel ett husdjur. Med hjälp av en nål kunde häxan öppna ett hål i en vägg om så skulle behövas, stort nog att ta sig igenom.
På färden tog hon ibland med ett barn som skulle värvas till Satans tjänst. Berättelser från barn eller vuxna som sade sig på detta sätt blivit bortrövade blev i häxprocesserna det enda beviset – och det enda som behövdes – när häxan skulle fällas.
Under tiden som häxan befann sig på Blåkulla kunde omgivningen inte märka att hon gett sig av, utan hon tycktes fortfarande befinna sig på sin vanliga plats.
Förutom påsken sades Blåkullafärder också äga rum på Valborgsmässoafton.
Häxan antogs fara till Blåkulla på en kvast, gren eller någon form av vardagligt redskap, eller på till exempel ett husdjur. Med hjälp av en nål kunde häxan öppna ett hål i en vägg om så skulle behövas, stort nog att ta sig igenom.
På färden tog hon ibland med ett barn som skulle värvas till Satans tjänst. Berättelser från barn eller vuxna som sade sig på detta sätt blivit bortrövade blev i häxprocesserna det enda beviset – och det enda som behövdes – när häxan skulle fällas.
Under tiden som häxan befann sig på Blåkulla kunde omgivningen inte märka att hon gett sig av, utan hon tycktes fortfarande befinna sig på sin vanliga plats.
Förutom påsken sades Blåkullafärder också äga rum på Valborgsmässoafton.
Rudolf med röda näsan
Ett barn...
Ett barn som kritiseras - lär sig fördöma
Ett barn som får stryk - lär sig att slåss
Ett barn som hånas - lär sig blyghet
Ett barn som utsätts för ironi - får dåligt samvete
Men...
Ett barn som får uppmuntran - lär sig förtroende
Ett barn som möts med tolerans - lär sig tålamod
Ett barn som får beröm - lär sig uppskatta
Ett barn som får uppleva rent spel - lär sig rättvisa
Ett barn som känner vänskap - lär sig vänlighet
Ett barn som får uppleva trygghet - lär sig tilltro
Ett barn som blir omtyckt och kramat - lär sig känna kärlek i världen
Veckan rullar mot påsk
Påskveckan är här
Jungfru Marie bebådelsedag (traditionellt Vårfrudagen, och tidigare i Skåne Frue dag), Herrens bebådelse, är en kristen högtid som firas nio månader före jul. Dagen firas för att högtidlighålla att Maria genom ärkeängeln Gabriel fick veta att hon var havande med Jesus.
Jungfru Marie bebådelsedag firas i många kyrkor den 25 mars, med vissa undantag beroende på påskens inträffande. I Svenska kyrkan firas dagen numera på söndagen som infaller 22–28 mars.
Förr kallades denna dag – som var en helgdag – för vårfrudagen (tidigare Frue dag i Skåne[2]) efter titeln Vår Fru för jungfru Maria. I Sverige har vårfrudagen i folkmun omformats till våffeldagen, vilket gett upphov till seden att äta våfflor denna dag. Våffeldagen är alltså fortfarande den 25 mars, trots att den kyrkliga helgdagen flyttats till en söndag.[3]
Söndag
Palmsöndagen är söndagen före påsk, som i kyrkoåret inleder stilla veckan. Palmsöndagen är ägnad minnet av Jesu intåg i Jerusalem, då folket hälsade honom med palmkvistar i händerna (Markusevangeliet 11:1-11, Matteusevangeliet 21:1-11, Lukasevangeliet 19:28-44, Johannesevangeliet 12:12-19). Intåget finns också i predikotexten första advent.
Inom Romersk-katolska kyrkan, men även på andra håll och även inom Svenska kyrkan, företas palmsöndagsprocession, då de troende vandrar med palmkvistar i händerna. Innan processionen uttalar prästen en välsignelse och stänker vigvatten på kvistarna och processionen med hjälp av en aspergil.
Helg
Frukost de lux
Ledig
Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.
Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.
Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen.[1] Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.
Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.
De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret, och fortfarande firas det persiska nyåret (Nouruz) på vårdagsjämningsdagen. Även det kurdiska nyåret (Newros) firas under vårdagjämningen, och firande förekommer också bland annat i Afghanistan och Tadzjikistan.
Möte
Veckan rullar på
jag ser att nu håller tonåringarna på att länsa kylen.
Ny vecka
Söndag
Lördag
Då kan dom gå in här och läsa om sig själva och om