Super Farmor

Dagens ros

Camilla Westerberg
För att hon kan verkligen
göra en mamma glad.



Nu vet man att skolan har dragit igång, basketen och alla andra som vill att man ska prata.
Jag tror att jag har sprungit på siso där 20 möten hit och dit redan, och det är bara 1:a oktober.
Har ett hel hög till innan jul.
Och vad är det då man skall prata om?



I skolan:
"Hur ska vi gå vidare?
Hur ska vi motivera barnen?
Hur tänker du att vi ska göra?
Hur vill du att vi gör?
Kommer du att jobba nu?"
Frågorna kan radas upp i en lång rad och svaren blir alltid samma.
"Jo jag ska greja detta"
eller hur.


Barnen som kommer i sjuan, åttan och nian (inte alla barn, men dom flesta)
är skoltrötta. Och om man tänker efter skulle jag också vara de om mina dagar såg ut som deras.
Ta Sagas;
Skola mellan 8 - 15, Basket 17 - 20 och sen skall läxor göras 21 - 23 sen sova. Ny dag men samma schema.
Helger matcher, resor till och från matcher. Städa sitt rum, umgås med familj och kompisar.
Robin;
skola mellan 8 - 15, hem läxor 16 - 19 snacka med kompisar.
Helger är det mer för honom att träffa kompisar.
Han har ingen sport så han har det bra.
Men min poäng är att barn inte slutar skolan förens läxorna är gjorda på kvällskvisten.

Jag undrar en sak, när vi lämnar jobbet är vår dag slut. Man lämnar jobbet på jobbet. Eller hur?
Varför ska barnen då inte göra det? När skolan är slut så är den slut. Inga läxor hem. Det ska finnas eget arbete i deras scheman, där dom kan göra sina läxor i skolan.
Min sons skola har det, men han är en då tvungen att jobba hemma ibland.

Vi vuxna knallar hem och lagar mat, vist lugn det är också jobb, men det är inget som man måste jobba stenhårt med för att få godkänt eller lyckas ta sig in på gymnasier.
Vi tar förhoppningsvis inte med oss jobbet hem, vi sitter inte och tragglar på kvällarna.
Vi kan till och med gå på en bio eller äta en middag ute, kanske springa ner på gymmet med en kompis och vara där en timme eller mer.

Vi kan ta en fika med en kär vän eller bara sitta hemma framför TV:n och relaxa.
Våra ungar jobbar arslet av sig, för vad då? En plats på gymnasiet? Ja det är klart, men hur ska då våra förvirrade ungdomar veta vad dom vill jobba med när dom är sådär 19 år?

Och det finna bar som inte får välja själv, det är en värre galenheter. För inte är det vi föräldrar som skall jobba ör dom, det är allt våra barn som ska förhoppningsvis jobba själva med de dom väljer.
Har hört min son att han har ingen aning om vad han vill göra. Det är nästan så han ber att få jobba med sin far och bror. Det är inte en utväg direkt utan bara ren förtvivlan. Han har ingen aning om vad han vill göra.

Saga då, ja hon skall bli proffs säger hon, vilket jag tror att hon kan. Men en reservplan måste ju vara där. Hon kan ju bli skadad och måste då ha något att falla tillbaka på. Hon har inte en susning.



Det är vanligt bland dagens ungdomar att det är svårt att välja yrke när man är 15 och hormonella problem ända upp till öronen.
Jag hoppas att mina två tonåringar skall hitta sitt rätta element sås måning om. Saga har tid på sig men inte Robin, han har snart bara en termin på sig.

Jag kommer att stötta dom i vad dom än väljer.



Jag skall också passa på att gratta mig själv till 3 år rökfritt.
Känns OK hoppas att det förblir så. Känner att röken kan lukta riktigt illa så det ser ljust ut.

//superfarmor