Super Farmor

Dagens ros


Vill jag ge till en
liten mamma
som har hittat krutet igen

Mary Westerberg



Bla bla bla



Nu är det så att man snackar hen hel del om dagarna,
oavsett om du har något att säga eller inte.
Vi bara pratar på, det är ganska kul att höra. Vad säger vi egentligen?
Vad handlar våra samtal om, är det skvaller eller är det saker som har hänt?
Jag satt ock lyssna på min mamma i går, hon är helt otrolig.




En kort resumé;
Hon har ju farit in och ut på sjukhuset sen maj/juni 2011, sista gången var
in första advent. Sen var hon där till dagar före jul.
Det var riktigt illa med henne, hon var skit sjuk denna gång,
jag var hundra på att hon skulle kasta in handduken.
Hon fik plats på ett äldreboende, och som ett troll slag,
vips var hon pigg igen.
Hon ha fått färg tillbaka i ögonen, hon går lite på rummet med rullator,
åker rullstol på längre sträckor.
Det är helt otroligt.



I alla fall lyssna jag på henne i går, hon var så besviken på dom andra som bor där.
Hon säger att dom är lata och vill inte göra något.
Min mamma vill prata och skratta och må bra.
Hon hade tydligen sagt till dom att dom var slöa och lata som inte vill göra något roligt.
Detta har blivit min mamma in ett nötskal, hon vill ha sällskap nu på äldre dar.
Jag mins när jag var liten, då var det inget snack att åka till någon och
hälsa på eller så. Då var men hemma och jag tyckte det ar skittråkigt.
Vad tiden kan förändras.



Min gubbes snack är mycket vilka tokigheter de sker på hans jobb,
vad han gör och inte gör.
Mina barn säger oftast bara vilken knäppskalle dom har träffat på i skolan
eller en lärare som är "fett knas".
Om du bara sätter dig med ett fåtal människor och verkligen lyssnar på
vad de säger är det rätt kul.
Summa summarum på denna korta inlägg är att vi snackar skit om andra, eller???



Jag vet att man ska lassa av sig dåliga virbar och då är
en blogg bra att skriva av sig i.
Vem läser detta, ja bara dom man har talat om att man har en blogg kanske,
eller inte ens dom. Vad vet jag.
I alla fall är det bra att skriva va sig för sin egna känsla.
Det är samma effekt när man snackar av sig för en kompis eller mamma.



Så våra ord är till nytta, antingen vi vill klaga på något, skvallra om
något eller bara prata blaj vilket kan vara skönt.
Man kan få in mycket visentligt i blaj snack, det är bara en god lyssnare som
upptäcker om det kommer en information att spara på eller att vara uppmärksam på.
En bästis som man känner väl som man delar allt annat med.


Ord är ett verktyg vi har till förfogat när man ska beskriva något,
älska något eller rent av hata något.
Våra ord använder vi flitigt, men är det inte så att vi gnäller mer än berömmer??
Tänk bara på dig själv ... när berömde du någon sist???
År det inte mycket ”hon sa”, ”dom gjorde”, ”han är knäpp”, ”vilken äcklig mat”,
”SL kan skrotas”, ”skit bussar”, ”skit väder”, ”för kalt”, ”för varmt”, ”för regnigt” osv.



Vi låter faktiskt så hela tiden, under en dag låt se;
sover 8 - 10 tim kvar är då 14 tim,
(jag räknar med sömn 10 tim, vilket inte stämmer på alla), jobbar minst 8,
här snackas det goja som heter duga på ALLA jobb,
kvar är då 6 timmar. Till familj och fritid. Här kommer stor bomben tror jag.
Mycket skit snack här.
Kan man inte börja med att berömma maten vid matbordet,
vilken go mat, vem har lagat den?
Tack brorsan för att du har gjort god mat i dag.
Vad snäll min dotter är som ställer in disken.
Va bra att pappa läser saga för barnen i kväll, osv.

Och på jobbet efter dagens slut;
Va bra det gick i dag, det gick hur bra som hälst.
Tack för i dag det var kul att jobba med dig.




Ja detta är kanske på riktigt någonstans i världen,
många människor är så fina och ger komplemanger
till nära och kära och kollegor.
Men på många ställen existerar inte detta, tyvärr.



Hemma hos mig jobbar vi hårt på det, men det funkar inte så bra alltid.
Jag kan ju bli en smula frustrerad när barnen inte lyssnar på vad jsg säger.
Här handlar det om skolk, missa tider och ren lathet.
Dom små liven (tonåringar) är ju duktiga också så klart, men man
kan bli sur för mindre.
Hur är det på jobbet då ?
Handen på hjärtat ... Jag kan nog vara rätt bossig,
men jag menar inget illa. Vill bara att vi ska bli klara och göra det vi ska.
Mina kollegor är gudomliga, vi är ett sjutusens bra team.
Jag tror jag säger det ofta, jag kramas mycket också.



Livet är en ganska komplicerad apparat, det är inte bara att köra på,
vi måste vårda livet här och där.
Glöm inte respekt och kärlek
Slut i rutan.