Adjö april
|
|
| Typ | Högtid |
|---|---|
| Datum | 30 april-1 maj |
| Geografi och firare |  Europa |
| Period | Gammal tradition |
| Anledning | Vårfest |
| Traditioner | Tända brasa |
Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, finlandssvenska vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien, Slovenien och Tyskland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på den hedniska högtid som funnits i Tyskland, men har senare kommit att sammankopplas med kulten av den heliga Valborg.
Valborg blev helgonförklarad den 1 maj (som sedan firades som Valborgsmässan, Walpurgistag), och genom denna omständighet förbands hennes namn med den germanska hedendomens denna dag hållna vårfester, som av den kristna övertron stämplades såsom häxförsamlingar. Särskilt trodde man att häxorna på Valborgsmässonatten (mellan den 30 april och den 1 maj) red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg (Brocken, den högsta spetsen av Harz, bekant bland annat genom scenen "Walpurgisnacht" i Goethes Faust), och där gjorde ofog i djävulens sällskap. För att oskadliggöra spökeriet förde man oväsen (med rop, skott och horn) och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa till sitt ursprung hedniska vårseder. Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år 779, kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar.[1][2]
Valborgsmässoafton sammanfaller inte med vårdagjämningen. Antagligen är dagen flyttad för att stämma med Valborgs historia.[källa behövs] Vårdagjämningen firas på många ställen i världen, bland annat i förbindelse med nouroz i Iran med flera länder även i Spanien, Pais Valencian, under namnet "Las Fallas", konstigt nog fem dagar under Fastan 13-20 mars "natten av brand" (nit de foc).
