Super Farmor

 Hej nu får vi läsa i hopp dagar eftersom dom har kommit när jag är på sjukhus. Det kommer att vara en annorlunda blogg men det gör inget Vi kommer till rutiner igen. nu kör vi lite sjukhus.

Man vaknar snor tidigt på sjukhus så ni vet, alldeles galet tidigt.Ingen frukost så tidigt, känns tråkigt. En hoppsatt blogg som bara kort och gått kommer att handla om mina första tre dagar på sjukhuset. Det har varit ett par dagar med fin bemötande av personalen på avdelning K 67.Jag vill tacka er för en fin hjälp och ni gör ett suveränt jobb.Men jag ska väl börja från start antar jag.

 Det är alltså freda kväll och Camilla vill att jag skall komma och vara sjuk uppe hos henne, jag tänker ju att det spelar väl ingen roll var jag befinner mig. Mår ju bättre efter dagen.

Som hade börjat med ett telefonsamtal till vårdcentralen och ett läkarbesök hos min blivande husläkare, Frida Gustavsson.

Hon var lite bekymrad över min mage och kunde ju inte göra så mycket på en freda som hon sa. J  Jag har ju ont men det var inget så svår att jag fixade dagen tänkta jag. Frida bad mig att åka till akuten om det blir värre. Och det skall ja göra sa jag.

 Nå väl uppe hos Camilla får jag Hugo smärtor och det är fan inte skoj. Jag konaktar vårdguiden och pratar med en sköterska som tycker att det låter fasansfullt att ha sådana smärtor. Låter som gallsten eller njursten.  Elle tarmfickor, att jag har en inflammation det vet vi det säger provsvaren. Nu skall vi bara hitta var.

 Så det var bara att ringa gubben och fixa så vi kommer in till akuten. Det var så lugnt där att man undrade om det var några där för huvudtaget. Min läkare som jag skulle träffa en Markus, sa jag kommer till dig snart. Bra där lite prov svar först antar ja en timme i alla fall. Har sådan tur jag får dropp och en smärtlindring. Somnar från och till har inte ont tack vara smärtlindringen, men det är oroligt hela tiden.

Gubben blev trött och lämnade mig ensam och övergiven på akuten vid 23.30 tiden. Min lilla läkare hade inte dykt upp än. Det hade ringat i ambulans in kommande åtta gånger på två timmar så det är ju bara jobbigt att ränna dit och se om det är han som skall ta det eller. Nå väl jag fick mer smärtlindring och kunde sen somna.  Jag sov hårt och utmattat ända tills ett besök på toa ropa. Ställer mig upp är lite vinglig och känner att det skall gå detta, knallar ut runt hörnet och där sitter han min läkare och han tittar upp på mig och säger J ” va,….Vad gör du här du är ju  av bockad, men jag har inte varit hos dig”. Nej du kan komma när du har tid sa jag, men nu skall jag på toa först J sa jag. När jag kom tillbaka sa han att han kommer strax, jag fick nytt dropp och han kom faktiskt denna gång. Men någon röntgen blir det inte förens i morgon du får bli kvar sa han. Kort och snabb titt på två röda.

Lördag 130601

Nu har jag kommit upp på avdelning K67 sal 11. Och lätt isolerad blev jag, jag har ju in infektion i tarmsystemet. Det är väl inte så konstigt att man blir lite av stängd då. Jag få allt jag vill bara jag ringer och ber om det. Jag hade precis somnat när sköterskan kommer in och talar om att jag skall röntgas kl 7.30 så en och en halv liter kontrast skall in i kroppen, eller hur??? Hur skall det gå hade de tänkt sig?? Jag blev hämtad vid 7.20 och hade två glas med min medkontrast i. Hade ett glas i vardera  hand. Killen som körde sängen körde lugnt och fint inge spill. Rötgen gick bra det gjorde satan så ont att få in medlet i armen bara. Tog 5 minhela alltet. Klar. Illbaka till rummet och vänta. Vänta. Vänta. Trist som få att bara sitta där men det är så man får ta ibland Att göra saker, att offra sig, att bara göra är ett måste ibland. Man kan inte välja jämt. (fast man vill det).

 Lite besök hade jag i går, gubben så klart, Lollo och Susanne från jobbet, Camilla och Thomas. Jag har pratat med Nea så hon har informerat sonen. Har pratat med några till i min omkrets. Dagen rullar på och det är rätt trist här på sjukhuset. Men Thomas kom upp med datorn och netflex på den så film kan jag titta på nu. Så nu är det kväll och jag sover sött.

Söndag 130602

Vakna relativt tidigt jag fick börja dagen med ett stick i armen och ett rums byte. Så nu bor jag på sal 5 mitt  lyckonummer. Det kan bara betyda bra saker. Det är tyst och lugnt utanför i dag, det verkar vara varannan dags sak detta med att väsnas. Bygget utanför flempan är ett bygge som ligger sent kan jag tänka mig. Då måste vissa dagar börjas tidigare, men man får inte starta klockan fyra på morgonen vad jag vet i alla fall. med så sker i bland på detta bygge.

Frukosten intagen och sen en dusch det blir en bra sak de. Och vi väntar på resultat på avförings provet, det lär inte komma i dag och inte på måndag heller, det tar minst tre dagar att få svar. Så då helt uträknat skall jag kunna komma hem på tisdag :)

Nu är det söndag och det känns bara tråkigt och lite vad säger man tröttsamt. Det kommer säkert någon på eftermiddagen i dag, som gubben och barnen. En fil såhär på morgonen kan vara avslappnande. Oj vad trött jag är. Zzzzzzzzz.

Oj vad tiden gick här då vakna av att Emelie kom och hälsa på, en liten pratstund om ditt och datt. Och så kom lunchen in och det var lax, gott men fan vad ont i min mage det gör ...... AJ. Jag får lite smärtis och det är ju bra. Ja det var trevligt att Emelie kom och sa hej efter sitt arbetspass. Hon går på halvtid nu hörde jag. Hon har något som inte stämmer med hjärtat. När vi sitter där kommer min son med fru och lilla trollungen, oj vad hon är fin och söt. Tänk att henne kan man äta upp som om det vore gelé av bästaste frukten. Go unge det är  vad hon är, hon hade minsann handlat en god chockad med nötter i till sin favorit farmor. Och det var många fina saker att titta på här i de lilla rummet som jag har nu. Joline gilla att pilla på allt. Hon fick syn på lilla Oscar också den ville hon ha oj vad den var gosig tyckte hon, hon bar runt den och sen var det så att jag fick tillbaka den och det uppskattar jag för Oscar är MIN.

Sen kom min gubbe med bara lilla sonen , var är Saga då??? Dom glömde henne, vilka nötter till killar. Dom här två Kangastie typerna med två andra bröder kan glömma en sak på mindre en en sekund det är helt otroligt. Jag har aldrig sätt på maken vilka glömska människor. Höjden är när man glömmer att gå upp till skolan. Jaha ja då var det fullt i mitt lilla rum. Det är alltid lika kul att få lite besök men faktiskt, inget illa menat när alla hade lämnat mig var det rätt skönt och jag somna som en klockad gris. en tupp lur fram till middagen.

En liten film och sen är det bara att lägga sig