Super Farmor

MITT BOLLPLANK 

  

Hej,

Välkommen till min dag Det är måndag den 2010226

och det är Amanda & Rasmus som har namnsdag.

Vecka 44, dag 300 på året

 

 

Ja det är en ny dag och här i Tumba regnar det och är tråkigt grått, jag har 10+ och inte en tillstymmelse av sol. Då gör jag som jag alltid brukar göra, slå på solen i mitt inre och bara njuta av den hela dagen. Massa kärlek och massa fina stunder.

 

Min man har åkt till jobbet och jag kommer att tänka på alla som är här på min sida och läser om en vanlig kvinnas vardag, Jag kan se från vilka städer och det roar mig mycket att se att även många som jag känner läser, kul.

 

Det är ju bara lite konstigt att till och med mitt gamla X läser, en riktig stalker. Det är ju lite konstigt, känns nästan obehagligt läskigt. Men det är kul att se så många andra också, även utanför Sveriges gränser det är skoj. Ni skall vara så välkomna att läsa. Lite tråkigt kanske att jag då inte skriver på engelska.

Man det löser ni säkert. Ja det vara det och nu åter till den regniga dagen som nu är antågande. Jag har inte så mycket att säga om min morgon för vi de här laget vet alla att det är mjuk musik, frukost och yoga. Sen kommer allt de andra innan jag är färdig för denna dag.

 

En sväng till Camilla blir det, vi har lite att fixa med i dag. Det blir te/kaffe och lite snack. Det är om allt mellan himmel och jord. Vi har en skön förmiddag och allt är så bra det går. Inga bekymmer här inte. I wish.

 

Man har alltid något som gnager det är bara så och det är ju bara att finna sig i det och att bara försöka laga de trasiga. Visst är det svårt, man vet aldrig hur man skall laga allt. Ja vi har också sjukgymnastik i dag, det blir en timme tidigare, för vår sjukgymnast är inte på plats så då kan man lätt göra övningarna lite tidigare.

 

Så vi åker dit och gör det vi skall, jag har mitt schema och hon har sitt. Det går rätt fort och det känns bra, fast lite ont har jag. Det blir dock bättre för varje gång. Camilla får då ondare i sin trasiga höft, men hon kämpar på. Det är ju det som är lite av grejen, att vi skall bli bättre längre fram.

 

Ja så var vi klara och det blir då bara att fara hem och ta en Te/kaffe och lite go fika. Ingen som helst svårigheter här inte. Jag hoppas att hon känner att jag ger henne stödet hon vill ha och att hon inte känner sig stoppad.

 

Svårt att veta när hon inte pratar så mycket. Hon är väldigt tyst och tillbakadragen. Det är sån dag i dag och det får man ha. Man får vara tyst , tillbakadragen, ledsen, orolig, arg, skratta och skrika. Det finns många mer stadier i vad man får göra. Ingen kan säga att det är fel, INGEN.

 

Så vi har det lite så på eftermiddagen och hon lättar sen på trycket när Thomas ringer. Det är ju bra, han är hennes stöttepelare som ingen kan stötta Camilla. Dom är som hand i handske nu, mer än någonsin. Så fina och så kärleksfulla mot varann. Älskade barn, du har en drömprins. Vilken tur jag har som har en svärson som är så fin mot sin fru.

 

Ja det är så fint att se. Jag har en tur både med mina svärdöttrar som svärsöner. Man är lyckligt lottad måste jag säga. Jag hoppas det för bli så nu, det är så fint att se dom alla, och så klart barnbarnen också.

 

Ja det är nu då dags för mig att ta mig hem, jag skall se om min son vill ha middag eller om han rent av fixar den. Jag kan ju alltid hoppas, han är också väldigt snäll mot sin mamma. Det gläder mig så mycket. Då så tack för i dag min dotter vi ses i morgon igen, jag kommer på morgonen.

 

Möter Thomas på vägen i sin nya bil, den är så fin sprillans ny, jobbilen alltså. Han har en bra fördel med att få ha en jobb bil, Han är glad över den kan jag lova. Ja dom skall äta också så det blir att höras på telefonen senare i kväll. Jag tror att det är jag som kommer att ringa för att höra hur hon mår sen. Jag kör Bee hem.

 

Maten skall sonen fixa senare han är inte så hungrig just nu, inte jag heller. Då kan jag göra annat, fixa håret och bara njuta av en strålande bra kväll. Pratar med Pia en stund och får en väldigt jobbig tanke i huvudet. Vad är meningen med att vara en uska om man inte är där för den man vårdar?

 

Så klart jag alltid har jobbat för den jag vårdar, men det håller på att förfalla. Det är inte det som räknas längre. Nu skall allt vara så billigt som möjligt och de får inte kosta något särskilt för de äldre. Vart är Sverige på väg när det gäller äldre? Inte vet jag, det ser riktigt ruggigt ut.

 

Min åsikt är detta, och jag kan inte mer vara tydlig på detta. Jag har varit i dessa tankar länge och det skrämmer mig en smula att se utvecklingen inom vården. Vi snackar allmänt om allt möjligt Pia och jag. Jag skall väcka henne i morgon för hon skall med sin mamma och även ha hantverkare hemma.

 

Så tack för pratstunden och ha en bra kväll. Jag skall nu också göra kväll och lägger mig. Hur trött som helst. Vi får höras i morgon igen så tack för titten i dag.

 

God natt Tack för i dag

 

Det är ord som är bra