Bergodalbarna


Dagens ros


Jimmie Lindholm
Han har haft det tungt ett tag,
nu ser det ut som ljus punkten
där framme blir större.
Varma kramar till dig.



Livet är en bergodalbarna

Man lever livet och tar många saker förgivet.
När det sen händer rubbningar i det lilla trygga livet
blir man antingen förvånad eller arg, ledsen, glad ja vi har
många känslor att variera med.



Men oftast kommer ett
"Va, hur hände detta?" eller
"men hon har ju alltid varit frisk" eller
"Dom har väl alltid haft det så bra"
och "Nähä har hon gjort så".
När man börjar bena ut saker så ser man spår att vi alla tror astt bara för att man lever på ett visst sätt eller med en viss person tror man att det är för alltid. Inget i livet skall någonsin förändras, men ack så fel vi har. Livet förändras hela tiden.

JAg i fin kläder



Jag då 50+, har fått andra värderingar i livet, ser glädje i många andra saker en det jag ansåg som viktigt för 10 år sen. Jag har ju barnbarn som jag ser som ett mycket viktigt element i mitt liv, samtidig som jag kan känna att jag glider lite isär från min livspartner.
Mina barn har sina liv och det kan vara så djävla svårt att inte lägga näsan i blöt. Man ska låta dom sköta sitt och man skall bara stå där och hålla ut en hand. Detta är den svåraste uppgiften en mamma har när barnen blir stora och har sin familj.



Jag ser hur värden ändrar sig och då skall jag stå med ena benet i min tillvaro och sen andra benet i den modärna tillvaron. Man har ju två tonåringar också. Samtidigt som jag INTE skall lägga näsan i blöt med det äldre barnen. Hur ska detta gå ihop?
Jag får kalla korar på ryggen, sån balansgång mellan allt i livet, gör jag si eller så, rätt eller fel och vad kommer jag in i bilden. När gör man rätt i ena barnets ögon är det fel för den andre, eller den tredje tycker att man är löjlig.

Ja sen kommer min mamma .... har varit frisk och pigg hela tiden tills nu ... pang!
Vad hände nu då?
Jo jag vet en äldre dam på 88 år, klart hon är gammal, klart hon kommer att lämna moder jord och ena sig med pappa i himmelen, så klart. Det är inga problem alls, MEN hon är ju så dj...a sjuk helt plötsligt. Och det som är mindre roligt, detta kan ta hur lång tid som hälst. Ja jag vet låter riktigt korkat att säga så, men jag vill inte se min mamma liga vecka efter vecka, månad efter månad till och med år, och bara bli sämre och orkeslös. Hon skulle få kasta in handduken på ett bättre och snabbare sätt. Men nej då ut och in på sjukan, ingen ork, ingen livsglädje bara trött, hon är så trött.
Lilla mamma hoppas änglarna kommer en vacker dag så du inte behöver känna dig så ledsen och sorgsen. Jag hjälper dig, kramar till dig.


//superfarmor


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0