Glädje och sorg på samma dag



Läkarna på HS som jobba
med att rädda min mamma.
Tack





Torsdagen den 5 april
Jag är då sjuk som attans.
Ari har smitta mig så ordentligt.
Jag har feber och rinnande näsa.




Ligger mästa dels av dagen,
Jag är mycket trött.
Pratar i luren med mamma som ligger på sjukan.
Hon har ont i magen, hon har fått kontrastmedel som smaka skit.
Dom ska se om det kan lösa upp tarmvredet på tundtarmen,
hon ska även röntkas igen för att se om det fortfarande är stopp.




Pratar ytterligare med mamma, och nu även kirurg läkaren.
Han säger att det finns bara en sak att göra, operera.
Det är tvärstopp, inget kan passera.
Undra på att hon spydde svart och kaskader.
Hon har nu varit utan all medicin i en vecka, hon har ju kräkts upp allt.




Hur ska hon nu orka med en operation??
Hjärtat är ju så svagt nu.
oj oj vad oroligt detta blir.




Jag får besök av påsk kärringar
och dom är så fina.

Mamma hade också fått besök av dom.
Kan ha kännts bra för mamma.
Jag pratar igen med kirurg läkaren, han säger att det är
50,50 om hon klarar sig. Hjärtat är inte starkt,
och jag får inte komma upp för att jag är så förkyld, suck.




0245 ringer läkaren och säger att själva op gick bra,
MEN
mammas hjärta orkar inte längre, det är bäst att jag kommer in NU!
Nej, nej nej
Det var inte så här det skulle sluta.
På ett operationsbord, nej det får inte vara sant!
Jag ringer barnen och vi ruchar dit,
Jag, Ari, Jimmi, Camilla, Linnea och Thomas.
Jag hinner tala om att jag är där när hon tar sitt sista andetag.
Hon somnar in. (03.30)




Allt blir som om någon kramar ur all luft i mitt bröst.
Jag kan inte andas,
nej mamma inte nu skriker det i hela min kropp.




Jo hon har somnat det är slut.


Läkaren berättar att allt gick som planerat för hans del,
naros läkaren talar om att ho inte syresatte sig nästan frånbörjan,
hjärtat vart svagare och svagare.
Han sa att det var en pers för dom och när det var klart
sa hjärtat tack och hej




Det vi kan känna inom oss alla som var där var
att hon fick bara glida in i döden.
Jag hoppas min pappa, bror och mormor
mötte upp mamma nu när hon kom



till NANGIJALA



Hon togs till avdelningen K71
Där hon blev tvättad och ompysslad.
Kim och Lillevi kom också dit.
Vi tog ett farväl i lungnans ro och det känndes bra.
Hela värden stanna upp och det börja kännas tungt i bröstet.



Fredag den 6 april
Väl hemma vid 06.30
Nu skulle man sova, eller hur lycka till Phia, det går inte.
Jag messar min bästis Eva, hon ringer upp och hela tacket rammlar ihopp.
Jag är så tom och så ledsen.
Inge har så ont som jag just nu, tycker jag så klart.
Dumma dumma känslor som bara brakar igenom.
Det känns skönt att prata en timme med henne.
jag lungnar mig och det känns bra.



Och sen var det kl; 11.00 och jag Ari och Saga åkte för
att plocka upp Robin som ännu inte har fått höra om sin mormor.
Vi åkte till hemmet där mamma bor och det var lite blandade känslor som var nu.
Jag tyckte det var skönt att stöka runt lite i hennes rum.
Det är skönt att kunna plocka bort lite ta blommor med hem.



Vi beslöt för att åka till Camilla på en fika.
Sen hem och fixa med lite annat stök. Mat ska lagas och det är mycke runt om nu.
Vi åt lite mat, spela TP och skratta lite, käns skönt för en stund.



Lördagen den 7 april
Upp med tuppen som vanligt. Kan inte sova.
Lätt huvudvärk och fortfarande tom i bröstet.
Har titta på lite saker fram och tillbaka.
Begravning ska fixas.
Fasen vad tungt.
Men jag är lika envis denna gång som förra gången med pappa.
Jag vill inte bli lungn och gå vidare för att sen slita kännslor igen.
Nä raka rör och en begravning så snart det bara går.
Har bestämt mig redad vad som skall göras.
Tänker ta min bror med mig på tisdag, har en bokad tid redan 9.30
i Södertäljebegravningsbyrå.



Nu ska vi rensa tankar och äta ute hela familjen,
den lilla, Ari jag Robin och Saga.


Slut i rutan







Hakuna Matata, Det är ord som är bra.

//superfarmor





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0