Super Farmor

MITT BOLLPLANK 

  

Hej,

Välkommen till min dag Det är fredag den 200731

och det är Helena & Elin som har namnsdag.

 

Då har jag en litet ny dag och det är då så att jag skall se till att vi klarar denna dag också. Det är tuffa tider och det är inget som känns bra. Jag tror att det kommer tuffa stunder hela tiden. Vi kan bara enas och ta oss igenom denna tragedin.

 

Ett litet bar har fått vingar och lämnat jordelivet. Det är så tråkigt så så sorgligt, Ett år har han kämpat och krigat, Vi har lidit med han i ett år. Skall det verkligen vara så här? Behöver man kämpa så hårt i ett år? Skall verkligen barn lida så mycket?

 

Han han inte ens vara med i förskolan, inte ens börja ettan. Han saknade sina kusiner på slutet, han hade en super fin kontakt med dom och han önskade att få träffa alla. Men det är ju så ibland att det inte går. Så vissa han han allt träffa, Robert, Astrid och Jack.

 

Jag är så ledsen att förlora ett barnbarn, det kan inte vara meningen att barn skall gå denna tuffa väg. Mormors superkrigare, ta hand om de nära och kära dit du kommer, Wilma, Semone, Emelie, mormor Mary och flera andra barn att vara med.

Vila i frid.

 

Det har gott ett par dagar sen du lämna mig/oss. Nu kan jag skriva om det, säga ordet, jag får upp fina minnen och fina ord du alltid strödde kring dig. Du var och kommer alltid att vara en fin pojke med hjärtat på rätta stället. Oh vad jag saknar dig, älskade barnbarn.

 

Min dag fortsätter med att jag skall ner i tvätten, jag får hjälp av min man att ta ner det och att vi skall jobba till samman´s, så min del frukost är klar nu så jag skall invänta klockan och se till att han vaknar upp. Det är min dag eller rättare sagt min start på denna dag.

 

Tvätten är klar och jag skall nu ha en lunch med min man. Jag skall se till att allt är bra och att allt blir en bra dag. Njuter ett tag av mitt sällskap och min sallad. Det är ju inget annat att göra. Jag säger hej till Ari som skall till Stefan och jag tar en sväng ner till Brinken. Det är så tungt för föräldrarna så det är bara att stötta dom.

 

Tur att dom har oss, för alla andra lyser med sin frånvaro. Inte för att jag har förväntat mig något annat. Det är ju bara så det är. Jag skall ta ett samtal från Jolin medans jag åker till Huddinge och plockar upp min vän.

 

Tillbaka till Brinken där grannar har kommit med massa blommor. Det är så fint av dom, det är bara att tacka och hoppas att det är med hjärtat alla grannar ger blommor. Det tror jag dom gör, ingen skall vara jävlig mot dom, det räcker med det som har varit.

 

Det blir en lång dag hos Karlssons, och jag äter middag med dom, även Juhani kommer ner. Vi tittar på en film och den var väldigt bra. Jag skall nu se till att komma hem för att göra kväll. Det är en ny dag i morgon, en ny månad och vi kämpar vidare.

 

Var rädd om nära och kära.