Tuffa minnen

 
 
SUPERFARMOR BLOGG
MITT BOLLPLANK 
  
Hej,
Välkommen till min dag Det är onsdag den 2010228
och det är ??? som har namnsdag.
 
Vaknar av Thomas arbetsmobil som ringer, det är ju inte så kul. Men vad gör det? Inget jag kan bara vara på mitt bästa morgon humör så går allt som en dans. Det är bara att njuta av morgontimmarna och se till att det blir som jag önskar mig. Camilla kommer också ner och det blir lite morgon TV, hon slumrar in och jag ser på en sjukhus serie.
 
Vi tar lite frukost och då är klockan redan 07.45 Ja då skall vi fixa iordning oss, skall vara i centrum 10.00. Nya brillor skall hämtas både till mig och Camilla. Det blir fin fika på Sparks, det är de bästa fiket i Botkyrka tätt följd av fiket i Tullinge.
 
 
Så är det ett paket som skall skickas till Tindra, det har hon väntat på, jag lova henne lite hästböcker så nu kan jag skicka dom. Skall ta oss hem för Camilla får besök och jag skall hämta Juhani. Det blir lite allvarligt snack och så lämnar jag av honom hemma. 
 
 
Då kommer min tanke över mig. Det är tre månader i dag sen Super krigaren lämna jordelivet och det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Vissa dagar går det bra och vissa dagar är det bara katastrof. En liten sju åring har fått sätta livet till för den förbannade cancern.
 
 
Jag tycker det är så orättvist, skall barn verkligen behöva kämpa mot denna sjukdom, skall barn verkligen behöva pinas så in åt helvete? Mitt svar är så klart nej. Inget barn skall behöva få denna hemska sjukdom.
 
Nu har dom kommit långt i processen att klara upp till 80% av barnen, men dom andra 20% finns det ingen hjälp, inte ens i utlandet. Dom förlänger bara lidandet för barnet. Dom dör ändå i slutändan. Ja du mormors stora super krigare, jag tänker på dig hela tiden och saknar dig så, du är en ängel och har det bra nu, jag vet det. Du är en fin liten ängel som kan göra mycket gott i himlen.
 
Nu skall jag återgå till min dag, en extra sväng ner till Camilla som också har en dipp dag, det är ju inge konstigheter. Hon och Thomas har förlorat sin lilla pojke, vilken mamma som helst skulle gå under. Jag fixar lite kaffe och vi snackar lite. Det är tufft och det är jobbigt. Men dagen går och snart kommer Thomas hem.
 
Jag skall dra mig hem och möta min man i dag som kommer hem. Han blir en smula sen men han kommer när han kommer. Det blir en litet hopkok av lite av varje. Han är säkert hungrig. Så skall jag göra kväll och se till att få en bra sömn i natt.
 
Tackar för ditt besök i dag
vi ses igen.
 
 
God natt Tack för i dag
 
 
  HAKUNA MATATA  
Det är ord som är bra
SUPER GRANNY 
Bilder tagna från Google

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0